jag skiter i allt och jag bryr mig så lite jag kan..

någon gång bryts isen som man lagrat av tårar och man orkar inte hålla ut mer.

har inget mer att säga.. det har typ varit bra, dåligt, bra, dåligt, bra, dåligt, bra, dåligt... ja, jag kan hålla på i en evighet.. nu får det vara nog.. som sagt, det finns en gräns för hur mycket en människa tål.. det är nästan som att du varit ute efter att korsa den gränsen länge.. slut på ord, helt allvarligt.. 

hejdå